Såg ett tv-program om människor som dött då de bestigit Everest. Varför? Varför gör man sånt? Jag undrar jag om de tänker att det var värt det, när de ligger där och fryser ihjäl? Inte räddade de 1000 svältande barn i Darfur, eller stoppade Al Quaidas framfart eller byggde upp husen efter Katrina i New Orleans.
Jag tror att de tyckte det var värt det.
Kanske måste inte allt som utförs ha ett tydligt högre skäl. Kanske är det viktigaste att följa sin längtan och göra det man "måste" göra. Kanske måste inte konst alltid kunna pryda väggen i vardagsrummet, kanske måste inte musiken alltid vara behaglig och klinga rent. Kanske måste inte allt förstås och ha en funktion.
Kanske måste några människor våga utmana. Göra det som är på gränsen. Vara "lite för mycket". För att väcka liv i samhället.
De har kallats profeter, rebeller, konstnärer, visionärer...De är mina idoler.
Att låsa sig vid funktion, är att låsa in mänskligheten. Det är att fastna i normer och mönster. Vi behöver inte låsa in människan mer. Vi har gjort det tillräckligt nu. Vi behöver bli befriade!
...och så skulle d behövas lite brudar till samlingen grabbar...
2 comments:
Amen! Rosa Parks?, Moder Teresa?, Heliga Birgitta? Shirin Ebadi?, Astrid Lindgren? De finns absolut. Men killar tar mer plats........!
Ja, du har så rätt. Och det är jag glad för. De finns, jag kom bara inte på dem i natt när jag skrev bloggen. Och det är ju oroväckande kanske. Jag menar Pippi Långstrump, bättre sätt att lära barn civil olydnad kan jag inte komma på...Tack för att du fungerat som min minnesbank några dagar...först glassen å nu det här...
Post a Comment