Alla de där människorna som myllrar förbi mig borde ha ett unikt liv, en egen historia bakom det där ansiktet som de visar upp. Fast ibland undrar jag. Hur många som verkligen har nåt bakom ytan. Ibland får jag nämligen den obehagliga känslan av att jag är omgiven av robotar i detta märkliga land. I denna märkliga värld.
En tjej sa till mig att hon inte umgås med människor som inte har en bra relation till Gud. De påverkar hennes andlighet negativt. Jag blev livrädd och iskall för vad hon sa...
Kanske är mina tankar lika illa. För själv vill jag inte umgås med robotar. Känner att de påverkar mig negativt...Men robotar är också människor, eller....?
Jag är nog inne i en av mina omvända robotperioder. Har en massa på gång där under ytan, fast jag är instängt i en bubbla, och är därför oförmögen att kommunicera med omvärlden.
Men jag har fått ett rymdskepp nu. Bra.
För som en av de mesta bloggarna jag "känner", brukar säga. Allt hänger ihop. Ska fortsätta försöka klura ut hur bara.
...Och samtidigt som mina tankar var klartänkta, var filmteamet utanför fönstret färdigfilmade. Och jag gav mig ut i vimlet bland robotarna. Lika barn leka bäst tänkte jag och hoppade på tunnelbanan till skolan.
3 comments:
.......i have some stories for you...come visit...read the link...the way of peace....share it...save the world.
Hmm...du har visst påbörjat nån sorts resa. Bra. Dom inre brukar vara dom längsta och de mest omtumlande. Sällan man kommer ända fram men tillräckligt långt för att förstå. Att allt hänger ihop. ! . Du har Silver i dina händer, använd henne som det passar dig bäst. Följer dig. Noga.
Påbörjat och påbörjat...har pågått några år, men den har nog tagit nån slags ny riktning, eller ny fart, eller nåt...och jag lovar jag uppfann robotbegreppet långt innan Silver kom in i bilden :-) ...Hur som helst har jag en känsla av att det är just de här resorna, alltså vägen, som är de viktiga, alltså inte om man kommer fram t nåt mål eller ej...Jag håller er uppdaterade.
Kolla in snubben Oberons blogg, förresten. Snygga bilder, och vettiga tankar...
Post a Comment