Thursday, March 16, 2006

Autumn in New York...

...why does it seems so inviting?"

Kanske därför att:
Jag har ett gäng fantastiska vänner här, som bidrar till att New York blir en precis så underbar stad som jag upplever att den är just nu. -Fast fantastiska vänner har jag ju hemma med, så det kan ju inte vara enbart det..

Eller för att mina fantastiska vänner säger till mig "Åh, vänta bara till sommaren och hösten kommer!" Sommaren sägs vara underbar i New York. Gratiskonserter i Central Park, liv och rörelse på gatorna dygnet runt (än mer än vad det är nu), sol och bad i Long Island. Hösten med varma dagar, kyliga kvällar med kristallklar luft, kanske en tur till Vermont för att njuta av de skiftande sprakande färgerna på träden, om man inte nöjer sig med färgprakten i parkerna -Fast ändå...vad går det upp mot sol och bad i Stockholms skärgård, för att inte tala om ett kvällsdopp i Ornungasjön? Eller en höstpromenad i Jällbyskogarna?



Kanhända handlar det helt enkelt om att jag är på rätt plats, på rätt tid i livet just nu, och jag vill inte att det ska ta slut redan i maj...


...några av mina vänner, som bidrar till att göra New York till en underbar stad...


...så jag har helt enkelt bestämt mig för att inte komma hem i Maj, utan stanna året ut. Hela jag blir helt lycklig när jag tänker på att jag ska få uppleva våren, sommaren och hösten här. Vintern är den värsta månaden, sägs det, och jag har tyckt att dessa två vintermånader varit helt underbara, så jag ser fram emot kommande tio...

Dessutom håller jag med R.E.M: "Leaving New York never easy..."

6 comments:

Björn Asserhed said...

"I've got an unquenchable thirst for New York" Inte visste Bono att han sjöng om dig.
(hela texten är värd att läsa)

Enjoy NY!

Söderstories said...

Jo. Han visste det. Tro mig! Även Sinatra visste det: "Start spreading the news...i wanna be a part of it, New York, New York", :)

Även Simon and Garfunkel hade mig i åtanke

"New York, like a scene from all those movies
But you're real enough to me, but there's a heart
A heart that lives in New York"

...eller så har helt enklet dessa personer också varit här och känt pulsen, stämningen och atmosfären...Det finns ingen plats på jorden som liknar New York. Tro mig. Och jag hör hit! Hör bara vad min vän Fred (pentecostalpastorn) sa till mig härom dan:

"Alltså, du passar in så bra här på Manhattan, det är som om du hör hit!" Japp.

Patrik Pettersson said...

Jenny!

Stanna!

Inte för att jag inte vill att du ska komma, för det vill jag.

Men stanna och upplev!

Stanna och lev!

Sverige och Stockholm ligger kvar och här händer ändå inte så mycket.

Stanna, upplev, lev och ladda upp med kraft och tankar som räcker länge, länge...

Tycker jag...

(Ångrar ofta att jag själv inte stannade längre, som jag ju då ville...)

Stor kram!

/p

Söderstories said...

Åh, stor kram till dig med PatrikP! Ja, jag ska stanna, leva och uppleva!! Så ofta jag frågat mig vad jag gör av mitt liv egentligen. Plugg, jobb och måsten, hela tiden, depression och negativa livsmönster...ska det vara så? NEJ DET SKA DET INTE! Och nu, nu kan jag verkligen säga ATT JAG LEVER!!! Plugg, jobb och måsten nu också, men nya perspektiv har fått mig att lägga bort det negativa, släppa taget om livet litegrann för att leva. Med det följer upplevelser, nya tankar, ny energi...och en himla massa spänning! Till alla som tycker livet är tråkigt och grått (och vill göra nåt åt det) säger jag: Pröva att släppa taget lite grann. Skulle tro att du kan göra mer åt din situation än du tror!

burningberta said...

Ahhh...
Kan bara instämma i ovanstående inlägg! Lev här och nu, inte då eller sen.
Du är så vis Jenny, är stolt över dig!
Kusinkram

Söderstories said...

Leva för stunden, i nuet...det borde ju vara den allra enklaste, mest basala, primitiva saken i världen, eller hur? Men uppenbarligen är det inte så...

Kusinkram tebax! Så kramigt det blev nu då...men det är bra. Mera kramar!