Efter att ha cyklat uppför backen till S Björke (grannbyn) och hälsat på Anna-Klara (barndomskompisen) i hennes röda hus med vita knutar, drack vi elvakaffe (fast klockan va tio), klappade katten och tog en promenad genom skogen. Sen cyklade jag hem och satte mig i fluffsoffan och hade telefonkonferens med viktiga personer resten av dagen. Vi började så smått lägga upp planerna för våren. När, var och hur latten och vinet ska intas i Stockholm när jag kommer tillbaka. Så skönt att ha fått tillbaka lite struktur i vardan.
Har just öppnat AfterEightpaketet som jag fick av mormor i julklapp. Igår undrade Daniel om det inte är farligt att ge sig ut i skogarna häromkring eftersom man lätt kan attackeras av isbjörn här. Jo, det är farligt, sa jag. Superfarligt. Men jag är superwoman, så det är ingen fara. Jag har visst glömt att berätta det för honom.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
5 comments:
Kontrasterna måste vara enorma NY vs Jällby. Känns det inte konstigt att komma "hem" efter så lång tid? Hälsa hela familjen från oss, ha en happy mellandag och se upp för isbjörnarna ;)
Jo, det är väl de totala kontrasterna, så att säga...Men era kontraster måste ju vara rätt påtagliga de med. Om inte annat i klimatväg. Familjen hälsar tebax.
Jodå, det kändes att komma hem. Inget i Hanoi är som i Stockholm, å tvärtom. Fast vi var ju bara borta 3 månader. Jag förstår att W tyckte det var jobbigt att komma hem från Kina. Längtar tills du kommer hem i vår, då måste vi ses! Kram
Ja, man får allt passa sig för isbjörnarna. De kan lura bakom varje trädstam! Tack för besöket, det var väldigt trevligt med en pratstund och en härlig promenad!
Kram på dej...
Nina: Ja, vi får väl ta och prata om utlandet och allt det där vi inte har pratat om sen sist vi sågs...Ser fram emot att ses också!
Anna Klara: Ja, tur att jag åker snart igen, så jag slipper akta mig så, puh. Jaja, verkar inte som jag hinner förbi Mörlanda livs och hälsa på. Men det får la bli i mars då.
Kram kram
Post a Comment