Min skola är en klosterliknande stenbyggnad, långt upp på Broadway, mitt emot Colombia universitetet. Och jag har Peter Pan som lärare. Här i Disneys sagoland kan nämligen allt hända!
Stjärnstofftet frasade omkring mig i morse då jag skyndade fram genom långa gångar, uppför vindlande stentrappor via det höga, borgliknande tornet och fram till sal 303, där jag skulle möta Peter Pan. Där, vid det kvadratiska träbordet, framför fönstergluggen, satt han. Men det var inte någon grönklädd älvliknande syrsa. Till min besvikelse var han en helt vanlig, skallig och korpulent man, med glasögon och född i Sydkorea. Uttalet av hans namn var dock identiskt med sagans Peter. Min besvikelse byttes snart ut i förundran. I stället för sjörövaräventyr och skattjakter, tillbringade jag och mina studiekamrater förmiddagen med att lyssna på Phan som introducerade oss i kursen om Asiatiska perspektiv på Kristologi. Gosh, vilken intressant kurs det verkar att bli! Den store vite mannens ensamrätt på Kristus har tack och lov upphört för länge sen. Fast ändå så undrar man ju ibland...
...det hade ju varit kul med lite sjörövarmyteri och så också, förstås...får väl ta mig till Harlem i stället, och se om jag hittar några "wild guys" där...ha..ha...
(Ok, mamma..jag skoja..ok!)
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
5 comments:
Jag vet inte om du hört det på avvägar eller ej, men jag vart ju faktiskt över och jobbade i Sydkorea två veckor nu i slutet på november. Det där med kristendomen är rätt intressant, det ska tydligen vara den största religionen där. Det är iaf väldigt tydligt att kristendomen är stor, man ser röda neonkors på taken på VÄLDIGT många byggnader (kyrkor, antar jag). På en fyra-timmars bussfärd från flygplatsen ut till en industristad mitt i ingenstans räknade jag till 16 stycken, bara på den vänstra sidan av vägen. Nåja... Jag hoppas för din egen skull att han är bättre
på att prata engelska än de flesta jag hade att göra med :)
Åh, vad kul att se att du läser min blogg, Johan! Mailterrade en himla massa personer och tipsade om den, men har ju ingen aaaaaning om vilka som verkligen har hittat hit (eftersom det är få som vågar kommentera...)
Låter ju spännane m Sydkorea, hurruru. Särskilt med neonkorsen...jag gillar neon... "Dansa i neon" är nog min favoritschlager, tror jag..Det finns mycket neon här också, ser nog femton neonskyltar från köksfönstret, minst. Fast inga neonkors. Däremot Empire State Building, upplyst i neon, vilket inte är en alltför dålig köksfönsterview!
Tävling: Gissa låt:
Na na na na naaaa, na na naaa, na na na na naaa, na na naaaa, na na na na naaaaa, na na naaaa, na na na na naaa, na na du du du du du du duuuu du du du du du duuuu...
Den som gissar rätt vinner Lena Ph´s senaste singel. Svaret kommer imorgon.
Ledtråd: Det har lite att göra med färg och ljus, och så en viss tid på dygnet.
Älva eller ej. Min lärare jag hade idag började med att säga att han verkligen, verkligen skulle vilja kunna flyga...? Har de inte piller för sånt här, tänkte jag...legalt, eller hur är det? Nej, inte pillren, kanske bara gräset..nej, det är nog inte heller legalt, jag vet inte. Fast det brukas nog ganska flitigt, tror jag. Känns så på lukten ute sena kvällar...Hur som helst, kursen verkar bra...(Jag sa ju igår att jag skulle ha Superman som lärare, trodde ju bara att det var ett påhitt från min sida).
Jag tycker absolut att Laban ska ha en egen blogg! Lägger upp den som länk från min blogg, ok?
Angående Muhammedteckningarna, så talas det en hel del om det här, ja. New York times hade det på förstasidan häromdagen och på nyheterna pratas det om det. Helt galet det där ju..både upploppen och teckningarna...
Jenny.. det var tur att du bara skoja om Harlem... men jag kan gärna följa med dej dit när vi kommer över i mars...
Mamma
Ööööhh...hur menar du nu???
Post a Comment